Årets sista nämnd inleddes med ett antal informationspunkter. Av intresse här var att processen kring att etablera ett samarbete med regionen kring en samordnad drift av kommunens sjuksköterskor och regionens lokala läkarresurs fortgår. Liberalerna stödjer denna process och hoppas att den resulterar i ett faktiskt samarbete. Under meddelanden ställde jag en fråga kring förvaltningens reflektioner kring den i media refererade domen kring hemflyttningen av de ensamkommande flyktingbarnen som placerats i Ystad. Förvaltningens slutsats av domen var att de brustit i dokumentationen kring de ensamkommande barnens delaktighet och inställning kring att flyttas från Ystad till Vellinge. Förvaltningsrätten hade inga synpunkter på själva hemtagningsprocessen. Förvaltningens slutsats var att domen inte kommer att hindra hemtagningsprocessen av ensamkommande barn (EKB) men förhala den. Liberalerna stödjer linjen att hemtagningen av EKB sker under rättssäkra former då det är det bästa för både barnen och kommunen.
Nästa ärende av intresse var frågan kring hur det nya Omtankens hus i Höllviken ska drivas när det står klart för inflyttning om ett år. Förslaget från förvaltningen var en fortsatt upphandlad drift i enlighet med konstruktionen för det befintliga Kronodalsgården. Majoritetens förslag var att upphandla driften av Omtankens hus men att upphandlingen av restaurangen görs separat. Liberalerna godtog detta förslag men yrkade samtidigt på att det även skulle tas fram en konsekvensbeskrivning av vad en kommunal drift skulle innebära för kommunen samt om en kommunal drift är det samhällsekonomiskt mest lönsamma alternativet. Anledningen till detta tilläggsyrkande är två till antalet. För det första bör det vid uppstarten av en ny verksamhet finns ett fullständigt beslutsunderlag där alla möjliga alternativ är framtagna och värderade. För det andra visar ekonomisk forskning att det inte är självklart att en upphandlad drift alltid är det bästa alternativet. Därför bör en grundlig utredning göras för att hitta det samhällsekonomiskt bästa alternativet. Allt för att värna skattebetalarnas pengar. Men detta tilläggsyrkande avslogs av Moderaterna.
Nästa ärende av intresse var budgeten för år 2017. Då fullmäktige antog budgeten den 22 november var nämndens budget skriven utifrån fullmäktiges beslut. Då Liberalernas budgetförslag i fullmäktige innebar att huvuddelen av majoritetens förslag godtogs blev även Liberalernas förslag i nämnden ett ändringsyrkande av huvudförslaget. Liberalerna hade därför tre ändringsyrkanden till budget 2017. Det första ändringsyrkandet var att det tredje mätbara målet i styrkortet skulle ändras från arbetsplatsanknytning i 1-2 månader till en praktikplats inom 6 månader. Det för att kommunen behöver satsa offensivt för att få de nyanlända i arbete då tidigare statistik kring nyanländas etablering på arbetsmarknaden Det andra ändringsyrkandet gällde det andra mätbara målet i styrkortet. Huvudförslaget var att NMI för äldreomsorgen ska förbättras men att det ska mätas först 2018. Det är ett helt fel förslag då det inte går att utvärdera i bokslutet för 2017. Liberalerna föreslog då att det mätbara målet istället skulle vara att ingen ska behöva vänta mer än tre månader på att få tillträde till sin beviljade vård- och omsorgsplats. Det tredje ändringsyrkandet var att återkomma till fullmäktige med en begäran om tilläggsanslag på 3,6 Mkr för att hantera de löneökningar som förväntas under 2017. Det sista ändringsyrkandet är för att tillse att det inte blir personalneddragningar som drabbar våra vårdtagare. Alla dessa tilläggsyrkanden avslogs av Moderaterna trots tilläggsyrkandenas goda avsikter.
fredag 30 december 2016
torsdag 29 december 2016
Omsorgsnämnden 15 november
Dagens sammanträde började med ett antal informationspunkter. Av intresse här var en genomgång av en undersökning kring var Vellinges äldre tycker om sin hemtjänst eller vård- och omsorgsboende. Utfallet visade på en ökad nöjdhet, sett för kommunen som helhet, för brukarna av hemtjänsten vilket är bra. Nöjdheten med hemtjänsten varierar mellan kommunens olika delar men uppnår hög nöjdhet i alla kommunens delar. Även nöjdheten för de som bor på ett vård- och omsorgsboendena har stigit jämfört med tidigare år. När det gäller vård- och omsorgsboendena finns dock två avvikelser. Den första är att Postgården får en betydligt lägre nöjdhet än boenden och den andra är att S:t Knut uppnår en nöjdhet på 100 % trots att alla delfrågorna långt ifrån uppnår 100 % i nöjdhet. När det gäller Postgården kommer utföraren få ett uppdrag om att se vad som kan göras för att förbättra situationen. Det märkliga utfallet för S:t Knut visar på problemet med att göra undersökningar på för små populationer. En enskild individs tolkning och svar på en fråga kan förvränga resultatet från vad det faktiskt ska vara. Det är förmodligen vad som hänt i fallet med S:t Knut. Ett mer rimligt utfall vore vara en nöjdhet i linje med övriga boendens snitt på 85-90 %. Därför bör denna undersökning behandlas med den osäkerhet som är berättigad och kompletteras av andra undersökningskällor.
Nästa ärende av intresse var en rapport författad av chefen för IFO kring vilka kostnader kommunen har innan arbetsförmedlingen börja betala ut etableringsersättning. Kommunen har betalat ut 292 500 kr som inte täcks av statsbidrag under perioden mars till augusti 2016 för de 50-talet individer som kommunen tagit emot under den perioden. Den främsta orsaken till det är att handläggningstiderna hos arbetsförmedlingen under samma period som ovan har varit dubbelt så lång jämfört med de 30 dagar som statens ersättning täcker. Staten låter alltså kommunen ta den ekonomiska konsekvensen av att staten inte gör det staten säger den ska göra. Det finns inte någon möjlighet för kommunen att kräva dessa 292 500 kr av staten. Det bör i sammanhanget noteras att kostnaden 292 500 kr bara motsvarar ett halvår och en tredjedel av det mottagande som kommunen är ålagt. Omräknat blir kostnaden för statens misslyckande 1,755 mnkr vid ett mottagande enligt tilldelningstal och sett på helår. Det är inte hållbart i längden att staten skjuter kostnaden för sitt misslyckande på kommunerna. Vellinge kommun kan inte göra mer än att genom samtal försöka påverka de statliga myndigheterna att agera fortare. Den åtgärder som bör ske är, att som Liberalerna föreslagit, lägga ner arbetsförmedlingen i dess nuvarande form och göra en fullständig omstrukturering av dess uppdrag.
Nästa ärende av intresse var ett förslag att justera maxtaxan uppåt. Staten har genom en lagändring gett kommunerna möjlighet att ta ut en högre maxtaxa. Förslaget från majoriteten var dock att Vellinge kommun inte skulle utnyttja denna möjlighet. Liberalerna yrkade dock på att Vellinge kommun skulle utnyttja denna möjlighet. Anledningen till detta ställningstagande är att var och en ska betala avgifterna utefter sin inkomstnivå, då avgiftsnivån bestäms efter inkomst, och att det ska gälla hela inkomstspannet. Maxtaxan innebär idag att de med de högsta inkomsterna betalar en mindre andel av sin inkomst i avgifter än vad de med lägre inkomster gör. Det har länge varit en liberal linje att ingen grupp ska ha särskilda privilegier utan att alla ska bidra lika.
Det sista ärendet av intresse för denna nämnden var kvartalsrapporten till IVO visade på att 0 personer hade fått vänta mer än tre månader på att få en beviljad plats på ett vård- och omsorgsboende. Det är mycket glädjande siffror och första gången under mina 4,5 år i nämnden som siffrorna slagit i botten. Det är dock viktigt att inte nu slå sig till ro utan fortsätta arbetet med att få fram fler vård- och omsorgsboenden. Tjänstemännens prognoser pekar på det. Men majoriteten verkar dock ha slagit sig till ro så Liberalerna får fortsätta att trycka på så att kommunen ger medborgarna vad de har rätt till.
Nästa ärende av intresse var en rapport författad av chefen för IFO kring vilka kostnader kommunen har innan arbetsförmedlingen börja betala ut etableringsersättning. Kommunen har betalat ut 292 500 kr som inte täcks av statsbidrag under perioden mars till augusti 2016 för de 50-talet individer som kommunen tagit emot under den perioden. Den främsta orsaken till det är att handläggningstiderna hos arbetsförmedlingen under samma period som ovan har varit dubbelt så lång jämfört med de 30 dagar som statens ersättning täcker. Staten låter alltså kommunen ta den ekonomiska konsekvensen av att staten inte gör det staten säger den ska göra. Det finns inte någon möjlighet för kommunen att kräva dessa 292 500 kr av staten. Det bör i sammanhanget noteras att kostnaden 292 500 kr bara motsvarar ett halvår och en tredjedel av det mottagande som kommunen är ålagt. Omräknat blir kostnaden för statens misslyckande 1,755 mnkr vid ett mottagande enligt tilldelningstal och sett på helår. Det är inte hållbart i längden att staten skjuter kostnaden för sitt misslyckande på kommunerna. Vellinge kommun kan inte göra mer än att genom samtal försöka påverka de statliga myndigheterna att agera fortare. Den åtgärder som bör ske är, att som Liberalerna föreslagit, lägga ner arbetsförmedlingen i dess nuvarande form och göra en fullständig omstrukturering av dess uppdrag.
Nästa ärende av intresse var ett förslag att justera maxtaxan uppåt. Staten har genom en lagändring gett kommunerna möjlighet att ta ut en högre maxtaxa. Förslaget från majoriteten var dock att Vellinge kommun inte skulle utnyttja denna möjlighet. Liberalerna yrkade dock på att Vellinge kommun skulle utnyttja denna möjlighet. Anledningen till detta ställningstagande är att var och en ska betala avgifterna utefter sin inkomstnivå, då avgiftsnivån bestäms efter inkomst, och att det ska gälla hela inkomstspannet. Maxtaxan innebär idag att de med de högsta inkomsterna betalar en mindre andel av sin inkomst i avgifter än vad de med lägre inkomster gör. Det har länge varit en liberal linje att ingen grupp ska ha särskilda privilegier utan att alla ska bidra lika.
Det sista ärendet av intresse för denna nämnden var kvartalsrapporten till IVO visade på att 0 personer hade fått vänta mer än tre månader på att få en beviljad plats på ett vård- och omsorgsboende. Det är mycket glädjande siffror och första gången under mina 4,5 år i nämnden som siffrorna slagit i botten. Det är dock viktigt att inte nu slå sig till ro utan fortsätta arbetet med att få fram fler vård- och omsorgsboenden. Tjänstemännens prognoser pekar på det. Men majoriteten verkar dock ha slagit sig till ro så Liberalerna får fortsätta att trycka på så att kommunen ger medborgarna vad de har rätt till.
söndag 6 november 2016
Omsorgsnämnden 4 oktober
Årets sjätte nämnd inleddes med information från nämndens olika verksamheter. Av intresse här var informationen från chefen för individ- och familjeomsorgen kring arbetet med de ensamkommande barnen. Det pågår ett arbete med hemtagande av de barn som är placerade utanför kommunens gränser för att minska kostnader till att ligga i linje med de nya lägre nivåer på statsbidragen som träder i kraft från 1 juli nästa år. Det visar sig dock att de gode männen tillsammans med de ensamkommande barnen själva motarbetar denna process genom att hålla sig kvar på de externa placeringarna.Motiveringen för att vara kvar på de externa placeringarna är att barnen har rotat sig på dessa orter. Men då de HVB-boenden som drivs inom kommunens gränser, dit barnen ska överföras, håller samma kvalité till en för kommunen lägre kostnad är det att föredra eftersom det gör att resurser blir över till andra trängande ändamål i kommunens ansträngda ekonomi. Då det stora flertalet av dessa barn har bott mindre än ett år på sina externa HVB-placeringar som från början är tänkta som tillfälliga placeringar är frågan om argumentet kring att barnen har rotat sig håller. Jag tror inte det vilket ytterligare motiverar att de tas hem till den kommun som ska vara deras hem.
En ytterligare som bör tas i beaktande för externt placerade ensamkommande barn är att ifall Vellinge kommun och den externa kommunen är oense om överflyttning till den externa kommunen kvarstår ansvaret hos Vellinge kommun då IVO inte ger tillstånd till överföring då de inte betraktar ensamkommande barn som långsiktiga. Det innebär att de högre omkostnader som externa placeringar medför inte kommer att försvinna och är ytterligare ett argument för att barnen ska plockas hem.
I övrigt var denna nämnds huvudnummer nämndens delårsrapport per den 30 juni. Den visade på ett prognostiserat överskott per 31 december 2016 på 20,2 Mkr. En sådan prognos är under alla omständigheter bra så delårsrapporten godkändes utan anmärkning.Värt att notera var dock att stora delar av resultatet består av engångsposter. Engångsposterna summerar totalt till 14,4 Mkr och består av en utbetalning av tidigare års innestående momskompensation samt att S.t Knut inte har tagits i bruk i den takt som var tänkt. När engångsposterna är fråndragna återstår ett överskott på 5,8 Mkr av vilket den större delen består av att antalet hemtjänsttimmar inte har växt i den takt som var förväntat. Ett överskott på 5,8 Mkr är likväl fullt godkänt då det motsvarar 1,35 % av nettokostnadsramen, och ligger i linje med fullmäktiges fastställda överskottsmål.
Den sista punkten av intresse var den demografiska prognosen för omsorgsnämndens behov av verksamhetslokaler fram till 2022. Prognosen visar att behoven kommer att vara täckta fram till 2021-22 med vad som byggs i dag vad avser behovet av vård- och omsorgsboenden. Därefter kommer en brist att uppstå igen. Med tanke på kommunens långa handläggningstider är det med andra ord dags att redan nu planera och ta fram detaljplaner för nästa vård- och omsorgsboende. Någon tillstymmelse till detta finns dock inte i de detaljplaner som kommunen arbetar med. Det finns också omfattande behov av lägenheter inom LSS-verksamheten. Här är inte behoven täckta och förutom det boende som redan byggs finns heller här någon tillstymmelse till planer på var nya boende ska byggas.
En ytterligare som bör tas i beaktande för externt placerade ensamkommande barn är att ifall Vellinge kommun och den externa kommunen är oense om överflyttning till den externa kommunen kvarstår ansvaret hos Vellinge kommun då IVO inte ger tillstånd till överföring då de inte betraktar ensamkommande barn som långsiktiga. Det innebär att de högre omkostnader som externa placeringar medför inte kommer att försvinna och är ytterligare ett argument för att barnen ska plockas hem.
I övrigt var denna nämnds huvudnummer nämndens delårsrapport per den 30 juni. Den visade på ett prognostiserat överskott per 31 december 2016 på 20,2 Mkr. En sådan prognos är under alla omständigheter bra så delårsrapporten godkändes utan anmärkning.Värt att notera var dock att stora delar av resultatet består av engångsposter. Engångsposterna summerar totalt till 14,4 Mkr och består av en utbetalning av tidigare års innestående momskompensation samt att S.t Knut inte har tagits i bruk i den takt som var tänkt. När engångsposterna är fråndragna återstår ett överskott på 5,8 Mkr av vilket den större delen består av att antalet hemtjänsttimmar inte har växt i den takt som var förväntat. Ett överskott på 5,8 Mkr är likväl fullt godkänt då det motsvarar 1,35 % av nettokostnadsramen, och ligger i linje med fullmäktiges fastställda överskottsmål.
Den sista punkten av intresse var den demografiska prognosen för omsorgsnämndens behov av verksamhetslokaler fram till 2022. Prognosen visar att behoven kommer att vara täckta fram till 2021-22 med vad som byggs i dag vad avser behovet av vård- och omsorgsboenden. Därefter kommer en brist att uppstå igen. Med tanke på kommunens långa handläggningstider är det med andra ord dags att redan nu planera och ta fram detaljplaner för nästa vård- och omsorgsboende. Någon tillstymmelse till detta finns dock inte i de detaljplaner som kommunen arbetar med. Det finns också omfattande behov av lägenheter inom LSS-verksamheten. Här är inte behoven täckta och förutom det boende som redan byggs finns heller här någon tillstymmelse till planer på var nya boende ska byggas.
söndag 18 september 2016
Omsorgsnämnden 30 augusti
Den första nämnden efter sommaren bestod av tre delar. Den första delen bestod av en rad informationspunkter. Av intresse här var två punkter. Den första var att länsstyrelsen hade framfört en del anmärkningar på kommunens hantering av alkoholtillstånd. En viktig anmärkning som gjordes var att kommunen ska inspektera varje tillståndshavare årligen. Denna anmärkning har gjorts tidigare och viftats bort av majoriteten. Denna gång kommer dock en ändring att ske. En stramt upprätthållen tillståndsgivning när det gäller alkohol är skadeförebyggande och kostnadsbesparande. Den viktigaste informationspunkten var dock konsekvenserna för Vellinge kommun av regeringens föreslagna sänkningar i ersättningar till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn. Enligt tjänstemännen beräknas Vellinge tappa 28 miljoner kr i statsbidrag per år. Då 107 av de 130 barnen i kommunens vård är placerade på HVB med kontrakt till 2018 innebär det stora utmaningar att pressa kostnaderna för hanteringen av de ensamkommande då det ska förhandlas med utförarna. Tjänstemännen har inlett ett arbete att minska kostnaderna. Det är av yttersta vikt att en jämställning av kostnaderna och de nya nivåerna på statsbidragen uppnås för att inte äventyra kommunens ekonomi och verksamhet i övrigt.
Nästa del av nämnden bestod av antagandet av diverse avtal och godkännandet av upphandlingar. Av intresse här var att det fattades två tilldelningsbeslut. Det första gällde aktivitetshusen Bäckagården och Almgården. Här fanns bara en anbudsgivare, den nuvarande utföraren. Detta är ett underbetyg för upphandlingsprocessen och att hemtjänsten ska präglas av flera olika utförare enligt LOV. Resultatet av denna upphandling är att en dominerande utförares position vidmakthålls och att valfriheten begränsas. Några åtgärder för att öka valfriheten har inte majoriteten. Liberalerna tror att en översyn ersättningssystemet är det första som behöver göras då det nuvarande ersättningssystemet gynnar en enda utförare. För upphandlingen av Eskilsgården fanns dock flera anbudsgivare och därmed en god konkurrens. Då upphandlingen har gjorts om, se tidigare blogginlägg, hamnade anbudet högre en planerat men dock med betydande marginal under det befarade priset. Därefter följde ett knippe upphandlingar genomförda av Kommunförbundet Skåne som antogs utan invändning.
Den sista delen bestod av ett antal rapporter kring hur verksamheten fungerar. Av intresse här var den kvartalsvisa rapporten till IVO kring hur många beslut som inte har verkställts inom tre månader det senaste kvartalet. För första gången under mina fyra år i nämnden var det ingen som hade behövt vänta över tre månader på grund av det inte finns några platser att tillgå. Antalet icke-verkställda beslut var också bara två, vilka var personer som hade tackat nej till erbjuden plats, vilket är ett nytt lägsta rekord även för frivilligt avstående av plats. Detta visar betydelse av att ha tillräckligt med luft i systemet för att alla ska kunna få den vård de har rätt till inom rimlig tid. Den huvudsakliga förklaringen till det förbättrade läget är de nya platserna som har tillkommit på S:t Knut vilket Liberalerna har framfört behovet av länge. Nu har även bygget av nya Omtankens hus kommit igång vilket bör säkra försörjningen av platser de närmsta fem åren, tillsammans med det privata initiativ som byggs i Vellinge. Men med tanke på kommunens långsamma utarbetande av nya detaljplaner behöver planeringsprocessen börja redan nu för nästa steg.
Nästa del av nämnden bestod av antagandet av diverse avtal och godkännandet av upphandlingar. Av intresse här var att det fattades två tilldelningsbeslut. Det första gällde aktivitetshusen Bäckagården och Almgården. Här fanns bara en anbudsgivare, den nuvarande utföraren. Detta är ett underbetyg för upphandlingsprocessen och att hemtjänsten ska präglas av flera olika utförare enligt LOV. Resultatet av denna upphandling är att en dominerande utförares position vidmakthålls och att valfriheten begränsas. Några åtgärder för att öka valfriheten har inte majoriteten. Liberalerna tror att en översyn ersättningssystemet är det första som behöver göras då det nuvarande ersättningssystemet gynnar en enda utförare. För upphandlingen av Eskilsgården fanns dock flera anbudsgivare och därmed en god konkurrens. Då upphandlingen har gjorts om, se tidigare blogginlägg, hamnade anbudet högre en planerat men dock med betydande marginal under det befarade priset. Därefter följde ett knippe upphandlingar genomförda av Kommunförbundet Skåne som antogs utan invändning.
Den sista delen bestod av ett antal rapporter kring hur verksamheten fungerar. Av intresse här var den kvartalsvisa rapporten till IVO kring hur många beslut som inte har verkställts inom tre månader det senaste kvartalet. För första gången under mina fyra år i nämnden var det ingen som hade behövt vänta över tre månader på grund av det inte finns några platser att tillgå. Antalet icke-verkställda beslut var också bara två, vilka var personer som hade tackat nej till erbjuden plats, vilket är ett nytt lägsta rekord även för frivilligt avstående av plats. Detta visar betydelse av att ha tillräckligt med luft i systemet för att alla ska kunna få den vård de har rätt till inom rimlig tid. Den huvudsakliga förklaringen till det förbättrade läget är de nya platserna som har tillkommit på S:t Knut vilket Liberalerna har framfört behovet av länge. Nu har även bygget av nya Omtankens hus kommit igång vilket bör säkra försörjningen av platser de närmsta fem åren, tillsammans med det privata initiativ som byggs i Vellinge. Men med tanke på kommunens långsamma utarbetande av nya detaljplaner behöver planeringsprocessen börja redan nu för nästa steg.
söndag 3 juli 2016
Omsorgsnämnden 21 juni
Mötet inleddes med ett antal informationspunkter där bland annat den sociala jourens enhetschef redogjorde för deras arbete. Därefter behandlade nämnden en kartläggningen av förekomsten av våld i nära relationer i Vellinge kommun. Rapporten uppvisade stora likheter med de föregående år med hänvisning tagen till slumpmässig variation. Dock uppvisade årets rapport större oklarheter kring våldets omfattning och i fall barnen bevittnat våld alls. Nämnden godkände rapporten och skickade med en muntlig uppmaning till tjänstemännen om att se till att dessa oklarheter minskar till nästa rapport och att tjänstemännen därmed gör grundligare utredningar. När det gäller själva förekomsten av våld finns det inte mycket för nämnden att göra mer än att utreda grundligt och stötta familjerna till bättring.
Sedan följde två kvalitetsgranskningar av HVB Kronodal och HVB Flommen. Båda rapporterna uppvisade stora likheter även om det fanns lite fler brister på HVB Flommen. Bristerna bestod främst av oreda i dokumentationen av rutiner och genomförandeplaner samt i HVB Flommens fall ett för högt utnyttjande av timvikarier i förhållande till den månadsanställda personalen. Nämnden beslutade därför att ge kommunens tjänsteman i uppdrag att tillse att bristerna hos utförarna på respektive HVB avhjälps, snabbast på HVB Flommen där bristerna i dokumentationen var störst. Dock visade det sig att bristerna i dokumentation till betydande del berodde på senfärdighet hos kommunens socialtjänst när det gällde att upprätta vårdplaner samt att socialsekreterarna var svåra att nå. Efter mitt påpekande i arbetsutskottet inkluderades två beslutspunkter där förvaltningen gavs i uppdrag undersöka vad det anförda agerandet beror på och vad som kan göras för att det ska bli bättre framöver.
Nästa grupp ärende rörde också kvalitetsgranskningar men denna gången rörde det hemtjänsten som utgår från Bäckagården respektive Kronodalsgården. För Bäckagården fanns inga anmärkningar att anföra så rapporten godkändes utan påföljd. Kronodalsgården kunde dock inte uppvisa en rapport utan anmärkningar. Anmärkningen rörde sig om att den vid kontrolltillfället anställda personalen inte uppnådde avtalskravet om minst 85 % med undersköterskekompetens. Utfallet låg på strax över 80 %. Förvaltningen gavs därför i uppdrag att tillse att avtalet följs. Det kan dock diskuteras om just 85 % är en lämplig gräns då det finns svårigheter att rekrytera undersköterskor samtidigt som det finns ett betydande antal arbetslösa med ringa eller bristfällig utbildning som skulle kunna anställas som vårdbiträden.
Därefter följde två ärenden som var en konsekvens att nämnden vid förra sammanträdet valde pilotprojektet. Det första ärendet gällde att förlänga den gällande upphandlingen kring hemtjänst och sjuksköterskor nattetid. Nämnden valde att göra så i avvaktan på vad pilotprojektet. Nästa punkt var att upphandla en leverantör av bemanningssjuksköterskor där nämnden bestämde sig för att göra så. Slutligen antog nämnden en prognos över behovet av bostäder och vårdplatser inom nämndens verksamheter. Prognoserna visade blandat att det till 2022 behöver stå klart ett nytt äldreboende för att hantera det behov som kommer att uppstå utöver vad som redan ligger i plan. Ordförande lyfte då att antagandet som ligger till grund för detta behovet är en behovsfrekvens på 33 % av kommunens medborgare över 85 år och påpekade att den siffra kan ändras. Må så vara, gränsen kan skjutas uppåt, men att öppna för en ambitionssänkning utan att det finns fullgoda alternativ som exempelvis trygghetslägenheter eller fler servicehus är inte rätt väg att gå då problemet inte kommer att försvinna. Dock ändrades inget av detta i skrivelsen till KS så Liberalerna godkände rapporten.
Sedan följde två kvalitetsgranskningar av HVB Kronodal och HVB Flommen. Båda rapporterna uppvisade stora likheter även om det fanns lite fler brister på HVB Flommen. Bristerna bestod främst av oreda i dokumentationen av rutiner och genomförandeplaner samt i HVB Flommens fall ett för högt utnyttjande av timvikarier i förhållande till den månadsanställda personalen. Nämnden beslutade därför att ge kommunens tjänsteman i uppdrag att tillse att bristerna hos utförarna på respektive HVB avhjälps, snabbast på HVB Flommen där bristerna i dokumentationen var störst. Dock visade det sig att bristerna i dokumentation till betydande del berodde på senfärdighet hos kommunens socialtjänst när det gällde att upprätta vårdplaner samt att socialsekreterarna var svåra att nå. Efter mitt påpekande i arbetsutskottet inkluderades två beslutspunkter där förvaltningen gavs i uppdrag undersöka vad det anförda agerandet beror på och vad som kan göras för att det ska bli bättre framöver.
Nästa grupp ärende rörde också kvalitetsgranskningar men denna gången rörde det hemtjänsten som utgår från Bäckagården respektive Kronodalsgården. För Bäckagården fanns inga anmärkningar att anföra så rapporten godkändes utan påföljd. Kronodalsgården kunde dock inte uppvisa en rapport utan anmärkningar. Anmärkningen rörde sig om att den vid kontrolltillfället anställda personalen inte uppnådde avtalskravet om minst 85 % med undersköterskekompetens. Utfallet låg på strax över 80 %. Förvaltningen gavs därför i uppdrag att tillse att avtalet följs. Det kan dock diskuteras om just 85 % är en lämplig gräns då det finns svårigheter att rekrytera undersköterskor samtidigt som det finns ett betydande antal arbetslösa med ringa eller bristfällig utbildning som skulle kunna anställas som vårdbiträden.
Därefter följde två ärenden som var en konsekvens att nämnden vid förra sammanträdet valde pilotprojektet. Det första ärendet gällde att förlänga den gällande upphandlingen kring hemtjänst och sjuksköterskor nattetid. Nämnden valde att göra så i avvaktan på vad pilotprojektet. Nästa punkt var att upphandla en leverantör av bemanningssjuksköterskor där nämnden bestämde sig för att göra så. Slutligen antog nämnden en prognos över behovet av bostäder och vårdplatser inom nämndens verksamheter. Prognoserna visade blandat att det till 2022 behöver stå klart ett nytt äldreboende för att hantera det behov som kommer att uppstå utöver vad som redan ligger i plan. Ordförande lyfte då att antagandet som ligger till grund för detta behovet är en behovsfrekvens på 33 % av kommunens medborgare över 85 år och påpekade att den siffra kan ändras. Må så vara, gränsen kan skjutas uppåt, men att öppna för en ambitionssänkning utan att det finns fullgoda alternativ som exempelvis trygghetslägenheter eller fler servicehus är inte rätt väg att gå då problemet inte kommer att försvinna. Dock ändrades inget av detta i skrivelsen till KS så Liberalerna godkände rapporten.
måndag 6 juni 2016
Omsorgsnämnden 24 maj
Årets majnämnd gick miste om sin viktigaste fråga då ordföranden valde att dra tillbaka ett förslag om att lägga ut kommunens sjuksköterskor på entreprenad och göra det till en informationspunkt. Detta för att öppna för en diskussion med regionen kring ett så kallat pilotprojekt vilket innebär att utarbeta en tydligare beställar-utförarefunktion mellan regionens läkare och kommunens sjuksköterskor. Det förekommer redan idag att samarbetet mellan regionens läkare och kommunens sjuksköterskor fungerar på detta sätt, tillsammans med alla de andra arbetsuppgifterna sjuksköterskorna ska utföra på kommunens uppdrag. Ett välutformat och välorganiserat samarbete är att föredra så Liberalerna stöttar ordförandens strävanden att etablera ett sådant.
Bland meddelandena fanns en dom från förvaltningsrätten där ett överklagat avslag från kommunen på en begäran om plats på ett särskilt boende hade bifallets. Kommunen valde att inte överklaga domen. Jag ställde en fråga kring vad kommunen har lärt sig av detta. Svaret blev en blandning av att man inte kan få rätt alltid med en betoning av vikten av en saklig bedömning i varje enskilt fall, vilket i och för sig är rätt, men att det i bedömningar skulle läggas lite större vikt kring den sökandes upplevelse av situationen, vilket var skälet till att förvaltningsrätten biföll överklagandet. Diskussionen förde också fram behovet av trygghetslägenheter, vilket Liberalerna har förslagit vid ett flertal tillfällen.
Nästa ärende av betydelse var en sammanställning av brukarenkäter från individ- och familjeomsorgen, Den visade på generellt goda resultat i relation till andra kommuner utom på några punkter varav den viktigaste var att 17 % av de som hade varit i kontakt med kommunens socialtjänst upplevde att situationen hade försämrats efter denna kontakt. Det första beslutsförslaget var att bara godkänna rapporten men efter mitt påpekande i arbetsutskottet lades en punkt till att förvaltningen skall återkomma till nämnden med förslag på åtgärder för att minska de 17 procenten.
En stor del av nämndens ärenden denna gång bestod av upphandlingar. Denna första gällde det nya HVB som ska ligga bakom kommunhuset. Det har fått namnet HVB Gröningen för den som undrar. Sedan följde upphandlingarna för Eskilsgården, Almgården och Bäckagården. De hade legat ute redan en runda utan några enda anbud, inte ens från dem som idag driver enheterna. Därför beslutades om vissa ändringar i förfrågningsunderlagen. Ändringarna bestod i att driften av de båda servicehusen upphandlas gemensamt istället för var för sig som tidigare och att Eskilsgården upphandlas enligt lägsta pris istället för fast pris. Förhoppningsvis ger detta några bra anbud.
Slutligen var det tertialuppföljningen för nämnden per den 30 april 2016. Den visade på ett överskott på 8,5 miljoner kronor, vilket är bra. Av tjänstemännens redogörelse visade det sig 7 av dessa 8,5 miljoner kronorna bestod av momsersättning från tidigare år, vilket då blir en engångssumma. Frånräknat det ligger överskottet på 1,5 miljoner kr vilket är ett godkänt resultat. När det gäller styrkortet anges 5 av 6 mål som uppnådda men vid genomläsningen av texten är 2 av de 5 bara förhoppningar och prognoser. En översyn av färgsättningsskalan bör ske för att ge ett mer rättvisande resultat.
Bland meddelandena fanns en dom från förvaltningsrätten där ett överklagat avslag från kommunen på en begäran om plats på ett särskilt boende hade bifallets. Kommunen valde att inte överklaga domen. Jag ställde en fråga kring vad kommunen har lärt sig av detta. Svaret blev en blandning av att man inte kan få rätt alltid med en betoning av vikten av en saklig bedömning i varje enskilt fall, vilket i och för sig är rätt, men att det i bedömningar skulle läggas lite större vikt kring den sökandes upplevelse av situationen, vilket var skälet till att förvaltningsrätten biföll överklagandet. Diskussionen förde också fram behovet av trygghetslägenheter, vilket Liberalerna har förslagit vid ett flertal tillfällen.
Nästa ärende av betydelse var en sammanställning av brukarenkäter från individ- och familjeomsorgen, Den visade på generellt goda resultat i relation till andra kommuner utom på några punkter varav den viktigaste var att 17 % av de som hade varit i kontakt med kommunens socialtjänst upplevde att situationen hade försämrats efter denna kontakt. Det första beslutsförslaget var att bara godkänna rapporten men efter mitt påpekande i arbetsutskottet lades en punkt till att förvaltningen skall återkomma till nämnden med förslag på åtgärder för att minska de 17 procenten.
En stor del av nämndens ärenden denna gång bestod av upphandlingar. Denna första gällde det nya HVB som ska ligga bakom kommunhuset. Det har fått namnet HVB Gröningen för den som undrar. Sedan följde upphandlingarna för Eskilsgården, Almgården och Bäckagården. De hade legat ute redan en runda utan några enda anbud, inte ens från dem som idag driver enheterna. Därför beslutades om vissa ändringar i förfrågningsunderlagen. Ändringarna bestod i att driften av de båda servicehusen upphandlas gemensamt istället för var för sig som tidigare och att Eskilsgården upphandlas enligt lägsta pris istället för fast pris. Förhoppningsvis ger detta några bra anbud.
Slutligen var det tertialuppföljningen för nämnden per den 30 april 2016. Den visade på ett överskott på 8,5 miljoner kronor, vilket är bra. Av tjänstemännens redogörelse visade det sig 7 av dessa 8,5 miljoner kronorna bestod av momsersättning från tidigare år, vilket då blir en engångssumma. Frånräknat det ligger överskottet på 1,5 miljoner kr vilket är ett godkänt resultat. När det gäller styrkortet anges 5 av 6 mål som uppnådda men vid genomläsningen av texten är 2 av de 5 bara förhoppningar och prognoser. En översyn av färgsättningsskalan bör ske för att ge ett mer rättvisande resultat.
lördag 23 april 2016
Omsorgsnämnden 29 mars
Årets andra nämnd inleddes, efter några rutinärenden, med en sammanställning över orosanmälningar för barn och unga 2015. Rapporten visade på ännu ett genomslag på kommunens verksamhet av det stora mottagandet av ensamkommande barn under hösten 2015 genom att ökningen i antalet orosanmälningar och inleda utredningar till stora delar var hänförligt till denna grupp. Rensat för det låg nivån på orosanmälningar kvar på samma höga nivå som från 2014. Slutsatsen av rapporten var att kommunens socialtjänst arbetar hårt med att hjälpa de utsatta barnen.
Därefter följde en kvalitets- och verksamhetsuppföljning av HVB Lindeskolan. Rapportens slutsatser visade på brister i lokalerna relaterade till verksamhetens natur, då främst att möjligheten för en privat sfär saknades, samt brister i utförarens administrativa rutiner. De senare har sedan rapportens författande förbättrats men lokalbristerna kvarstod. Tjänstemännens förslag var att lokalbristerna ska åtgärdas. Då måste man komma ihåg lokalernas beskaffenhet, stora lektionssalar med trapphus, samt att HVB:et i lokalerna är tillfälliga då Lindeskolan ska rivas i sommar. För att skapa privata sfärer i sådana lokaler behöver lokalerna byggas om. Efter att Liberalerna lyft det oekonomiska i ett sådant förfarande mildrades skrivningen att bristerna i lokalerna ska följas upp endast då detta är ett temporärt HVB.
Sedan följde en förlängning av avtalen med utförarna på Månstorps ängar, Postiljonen och S:t Knut. Då både tjänstemännen och nämndens ledamöter inte hade något att erinra mot att befintliga utförare fortsätter driva verksamheten blev det beslutet i dessa tre ärenden. I nästa ärende beslutades om politiska kontaktpersoner för nämndens olika verksamheter. Liberalerna erhöll en god representation. Nästa ärende behandlade hyrorna för den nya delen av S:t Knut som tas i bruk i maj. Beslutet blev en liten höjning jämfört med befintliga lägenheter på S:t Knut vilket motiveras med att det är ett nybygge. I sammanhanget bör betonas att maxtaxa och hyreslättnad för de med lägst pension kvarstår. Nästa ärende handlade om att teckna ett samverkansavtal med de olika verksamheter som ska finnas i det nyöppnade Familjernas hus i centrala Vellinge, vilket godkändes. Avtalet, till skillnad från nästa avtal, innebär att var och en betalar för sitt men fortfarande samarbetar.
Sedan följde mötets huvudnummer, det nya samverkansavtalet med Region Skåne. Detta avtal består av två delar, dels en fortsättning och sammanställning av redan befintlig samverkan och dels en vidareutveckling som i korthet innebär ett utökat kostnadsansvar för kommunerna utan kompensation från Regionen. Det finns dock även en del förtjänster med avtalet som exempelvis utökat informationsutbyte och att detta informationsutbyte ska digitaliseras i högre grad än i dag. Huvudproblemet är att uttolkaren av avtalet ska vara ett centralt samverkansorgan där Vellinge kommun kommer att ha mycket lite inflytande men vara den som ska betala det som beslutas. Avtalet har dock varit ute på en remissrunda redan och har mildrats sedan dess. Liberalernas förslag var därför att godta avtalet för att se vad det kan ge men att kommunen samtidigt i sin interna ekonomistyrning försäkrar sig om att detta avtal inte går ut över den nuvarande verksamheten och dess brukare genom att ge nämnden ett extra tillskott detta år, att nämnden får ett extra tillskott om 3 miljoner kr i kommande budgetar utöver gängse uppräkning samt att om kostnaderna hänförliga till detta avtalet ökar för mycket så ska kommunen i första hand omförhandla avtalet och i andrahand säga upp det. Detta avslogs av Moderaterna som bara valda att godkänna avtalet med en skrivning om framtida utvecklingsmöjligheter.
Mötet avslutades med att det kommunala pensionärsrådets arbetsordning reviderades, att ny utförare tilldelades för kommunens LSS-boenden och att en faderskapsutredning lades ned.
Därefter följde en kvalitets- och verksamhetsuppföljning av HVB Lindeskolan. Rapportens slutsatser visade på brister i lokalerna relaterade till verksamhetens natur, då främst att möjligheten för en privat sfär saknades, samt brister i utförarens administrativa rutiner. De senare har sedan rapportens författande förbättrats men lokalbristerna kvarstod. Tjänstemännens förslag var att lokalbristerna ska åtgärdas. Då måste man komma ihåg lokalernas beskaffenhet, stora lektionssalar med trapphus, samt att HVB:et i lokalerna är tillfälliga då Lindeskolan ska rivas i sommar. För att skapa privata sfärer i sådana lokaler behöver lokalerna byggas om. Efter att Liberalerna lyft det oekonomiska i ett sådant förfarande mildrades skrivningen att bristerna i lokalerna ska följas upp endast då detta är ett temporärt HVB.
Sedan följde en förlängning av avtalen med utförarna på Månstorps ängar, Postiljonen och S:t Knut. Då både tjänstemännen och nämndens ledamöter inte hade något att erinra mot att befintliga utförare fortsätter driva verksamheten blev det beslutet i dessa tre ärenden. I nästa ärende beslutades om politiska kontaktpersoner för nämndens olika verksamheter. Liberalerna erhöll en god representation. Nästa ärende behandlade hyrorna för den nya delen av S:t Knut som tas i bruk i maj. Beslutet blev en liten höjning jämfört med befintliga lägenheter på S:t Knut vilket motiveras med att det är ett nybygge. I sammanhanget bör betonas att maxtaxa och hyreslättnad för de med lägst pension kvarstår. Nästa ärende handlade om att teckna ett samverkansavtal med de olika verksamheter som ska finnas i det nyöppnade Familjernas hus i centrala Vellinge, vilket godkändes. Avtalet, till skillnad från nästa avtal, innebär att var och en betalar för sitt men fortfarande samarbetar.
Sedan följde mötets huvudnummer, det nya samverkansavtalet med Region Skåne. Detta avtal består av två delar, dels en fortsättning och sammanställning av redan befintlig samverkan och dels en vidareutveckling som i korthet innebär ett utökat kostnadsansvar för kommunerna utan kompensation från Regionen. Det finns dock även en del förtjänster med avtalet som exempelvis utökat informationsutbyte och att detta informationsutbyte ska digitaliseras i högre grad än i dag. Huvudproblemet är att uttolkaren av avtalet ska vara ett centralt samverkansorgan där Vellinge kommun kommer att ha mycket lite inflytande men vara den som ska betala det som beslutas. Avtalet har dock varit ute på en remissrunda redan och har mildrats sedan dess. Liberalernas förslag var därför att godta avtalet för att se vad det kan ge men att kommunen samtidigt i sin interna ekonomistyrning försäkrar sig om att detta avtal inte går ut över den nuvarande verksamheten och dess brukare genom att ge nämnden ett extra tillskott detta år, att nämnden får ett extra tillskott om 3 miljoner kr i kommande budgetar utöver gängse uppräkning samt att om kostnaderna hänförliga till detta avtalet ökar för mycket så ska kommunen i första hand omförhandla avtalet och i andrahand säga upp det. Detta avslogs av Moderaterna som bara valda att godkänna avtalet med en skrivning om framtida utvecklingsmöjligheter.
Mötet avslutades med att det kommunala pensionärsrådets arbetsordning reviderades, att ny utförare tilldelades för kommunens LSS-boenden och att en faderskapsutredning lades ned.
söndag 21 februari 2016
Omsorgsnämnden 16 februari 2016
Årets första nämnd präglades mycket av en summering av det föregående året, 2015. Ett annat ämne som dominerade mötet var Vellinge kommuns mottagande av ensamkommande flyktingbarn, både de erfarenheter som har gjorts de senaste åren och vägen framåt.
Huvudfokus i detta inlägg blir de två rapporter kring kommunens mottagande av ensamkommande barn som förevisades nämnden. Den första en lägesbeskrivning och den andra en summering av de gjorda erfarenheterna under 2014-2015. Den främsta slutsatsen i den första rapporten är att kommunen i dagsläget har 143 ensamkommande barn i sin vård varav 52 är placerade inom kommunens gränser medan resterande 91 är placerade någon annanstans. Av de 143 individerna har 115 stycken anlänt sedan juni månad 2015. De 91 individerna placerade utanför kommunens gränser genererar en förlust för kommunen då statsbidragen inte täcker kostnaderna för deras boende. Enligt årsredovisningen för 2015, som också behandlades på mötet, blev underskottet 8,3 miljoner kr för mottagandet av ensamkommande barn. Det har tagits beslut om att nya boende HVB-boenden ska etableras i kommunen, enligt beslut i KS den 15 december ska det tillkomma 72 platser under 2016. Av dessa framgick det på nämndens sammanträde att 36 platser är klara för öppnande i mars månad. Detta samtidigt som länsstyrelsen har beslutat om ett fördelningstal på 159 ensamkommande barn under 2016. Som framgår av Migrationsverkets hemsida kommer det i dagsläget väsentligt färre ensamkommande barn till Sverige än under hösten, ett 40-tal enligt senaste statistik, samtidigt som Migrationsverkets lägsta scenario pekar mot 12 000 ensamkommande barn under 2016. Frågan som måste ställas här är hur kommunledningen resonerar. Detta framgick inte på mötet då nämndens ordförande bara hänvisar till att det pågår ett arbete med en handlingsplan kring hur flyktingmottagandet, från 1 mars även för alla möjliga flyktingar och inte bara ensamkommande barn, ska hanteras och organiseras på kommunnivå. Denna handlingsplan ska sedan processas hela vägen från nämnden till fullmäktige, där beslut kan ske tidigast i juni månad.
Som jag ser det måste det finnas två linjer i detta läge. Den första linjen är att det nuvarande antalet ensamkommande barn som kommer, ett 40-tal, håller sig på den nivån under resten av året. I så fall skulle Vellinge fått ett mottagande i linje med avtal kommunen har med Migrationsverket om 18 platser och vilket systemet är anpassat för. Därmed finns det ett utrymme till att ta hem det stora flertalet av de barn som är placerade i andra kommuner och samtidigt minska underskottet i flyktingverksamhet jämfört med 2015. Som ordföranden framförde är det inte lämpligt att ta hem alla då en del har hunnit på ganska länge på sina boenden utanför kommunen och hunnit rota sig där. Här är dock snabbhet av yttersta vikt då varje ny dag utanför kommunen adderar till det ekonomiska underskottet. Den andra linjen är att antalet ensamkommande landar på nivåer närmare Migrationsverkets lägsta scenario. Då kommer de HVB-platser som finns i plan inom kommunen att kanske bara räcka till de som kommer under 2016 och de 91 som finns utanför kommunen får bli kvar där. Vad det ekonomiska underskottet då landar på är svårt att säga men i nivå med 2015 års resultatet är inte ett helt orimligt antagande. I fall övriga delar inom nämndens verksamhet använder sin budgeterade ram uppstår ett underskott som måste hanteras på något sätt, antingen inom nämndens verksamhet eller på annat håll inom kommunen. Då det ännu är för tidigt på året går det inte att dra några säkra slutsatser men Liberalerna funderar på vad som i så fall skulle behöva göras. Jag oroas dock av att man inte med kraft agerar från kommunledningen nu när det mesta akuta skedet har passerat och får på plats en mer långsiktig organisation av HVB-platser som är bra både för barnen och kommunens ekonomi.
I den andra rapporten fanns två intressanta punkter från hanteringen av mottagandet av ensamkommande flyktingbarn under hösten. För det första visade det sig att verksamhetschefen för IFO själv bestämde sig för att be om att ta emot fler ensamkommande barn än vad det av KF godkända avtalet säger. Detta är en anmärkningsvärt dålig styrning från den styrande majoriteten då tjänstemännen i normalfallet inte ska gå utanför det som fullmäktige beslutar. I det rådande läget i höstas var det ett bra beslut att agera proaktivt för att underlätta hanteringen men det får inte ske fler gånger. Liberalerna lämnade en protokollsanteckning att kommunen då borde ha bett om att ta emot flickor när den ändå gick utanför avtalet med Migrationsverket, som stipulerar att kommunen ska ta emot pojkar. Sedan visade det sig också att de barn som är placerade i andra kommuner kommer att utslussas där när de fyller 18 år och blir den kommunens socialtjänsts ansvar när det kommer till försörjningsstöd. Det minskar bördan för Vellinge men ökar den för andra kommuner, utöver de barn som de själva tagit emot. Ett sådant arbetssätt kan väl passera när det rör sig om ett fåtal men när det börjar bli så många som anfördes ovan kan det leda att Vellinge kommuns varumärke i andra delar av landet svärtas ned och de pengar som kommunen lagt ner på projektet "Förtjust i Vellinge" visar sig vara till intet värde.
Huvudfokus i detta inlägg blir de två rapporter kring kommunens mottagande av ensamkommande barn som förevisades nämnden. Den första en lägesbeskrivning och den andra en summering av de gjorda erfarenheterna under 2014-2015. Den främsta slutsatsen i den första rapporten är att kommunen i dagsläget har 143 ensamkommande barn i sin vård varav 52 är placerade inom kommunens gränser medan resterande 91 är placerade någon annanstans. Av de 143 individerna har 115 stycken anlänt sedan juni månad 2015. De 91 individerna placerade utanför kommunens gränser genererar en förlust för kommunen då statsbidragen inte täcker kostnaderna för deras boende. Enligt årsredovisningen för 2015, som också behandlades på mötet, blev underskottet 8,3 miljoner kr för mottagandet av ensamkommande barn. Det har tagits beslut om att nya boende HVB-boenden ska etableras i kommunen, enligt beslut i KS den 15 december ska det tillkomma 72 platser under 2016. Av dessa framgick det på nämndens sammanträde att 36 platser är klara för öppnande i mars månad. Detta samtidigt som länsstyrelsen har beslutat om ett fördelningstal på 159 ensamkommande barn under 2016. Som framgår av Migrationsverkets hemsida kommer det i dagsläget väsentligt färre ensamkommande barn till Sverige än under hösten, ett 40-tal enligt senaste statistik, samtidigt som Migrationsverkets lägsta scenario pekar mot 12 000 ensamkommande barn under 2016. Frågan som måste ställas här är hur kommunledningen resonerar. Detta framgick inte på mötet då nämndens ordförande bara hänvisar till att det pågår ett arbete med en handlingsplan kring hur flyktingmottagandet, från 1 mars även för alla möjliga flyktingar och inte bara ensamkommande barn, ska hanteras och organiseras på kommunnivå. Denna handlingsplan ska sedan processas hela vägen från nämnden till fullmäktige, där beslut kan ske tidigast i juni månad.
Som jag ser det måste det finnas två linjer i detta läge. Den första linjen är att det nuvarande antalet ensamkommande barn som kommer, ett 40-tal, håller sig på den nivån under resten av året. I så fall skulle Vellinge fått ett mottagande i linje med avtal kommunen har med Migrationsverket om 18 platser och vilket systemet är anpassat för. Därmed finns det ett utrymme till att ta hem det stora flertalet av de barn som är placerade i andra kommuner och samtidigt minska underskottet i flyktingverksamhet jämfört med 2015. Som ordföranden framförde är det inte lämpligt att ta hem alla då en del har hunnit på ganska länge på sina boenden utanför kommunen och hunnit rota sig där. Här är dock snabbhet av yttersta vikt då varje ny dag utanför kommunen adderar till det ekonomiska underskottet. Den andra linjen är att antalet ensamkommande landar på nivåer närmare Migrationsverkets lägsta scenario. Då kommer de HVB-platser som finns i plan inom kommunen att kanske bara räcka till de som kommer under 2016 och de 91 som finns utanför kommunen får bli kvar där. Vad det ekonomiska underskottet då landar på är svårt att säga men i nivå med 2015 års resultatet är inte ett helt orimligt antagande. I fall övriga delar inom nämndens verksamhet använder sin budgeterade ram uppstår ett underskott som måste hanteras på något sätt, antingen inom nämndens verksamhet eller på annat håll inom kommunen. Då det ännu är för tidigt på året går det inte att dra några säkra slutsatser men Liberalerna funderar på vad som i så fall skulle behöva göras. Jag oroas dock av att man inte med kraft agerar från kommunledningen nu när det mesta akuta skedet har passerat och får på plats en mer långsiktig organisation av HVB-platser som är bra både för barnen och kommunens ekonomi.
I den andra rapporten fanns två intressanta punkter från hanteringen av mottagandet av ensamkommande flyktingbarn under hösten. För det första visade det sig att verksamhetschefen för IFO själv bestämde sig för att be om att ta emot fler ensamkommande barn än vad det av KF godkända avtalet säger. Detta är en anmärkningsvärt dålig styrning från den styrande majoriteten då tjänstemännen i normalfallet inte ska gå utanför det som fullmäktige beslutar. I det rådande läget i höstas var det ett bra beslut att agera proaktivt för att underlätta hanteringen men det får inte ske fler gånger. Liberalerna lämnade en protokollsanteckning att kommunen då borde ha bett om att ta emot flickor när den ändå gick utanför avtalet med Migrationsverket, som stipulerar att kommunen ska ta emot pojkar. Sedan visade det sig också att de barn som är placerade i andra kommuner kommer att utslussas där när de fyller 18 år och blir den kommunens socialtjänsts ansvar när det kommer till försörjningsstöd. Det minskar bördan för Vellinge men ökar den för andra kommuner, utöver de barn som de själva tagit emot. Ett sådant arbetssätt kan väl passera när det rör sig om ett fåtal men när det börjar bli så många som anfördes ovan kan det leda att Vellinge kommuns varumärke i andra delar av landet svärtas ned och de pengar som kommunen lagt ner på projektet "Förtjust i Vellinge" visar sig vara till intet värde.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)