måndag 17 juli 2017

Omsorgsnämnden 23 maj

Dagens nämnd inleddes med en ytterst intressant dragning av den senaste genomförda folkhälsoenkäten för barn och unga i Skåne. Folkhälsoenkäten genomfördes i februari 2016. Enkäten visar att Vellingeeleverna har lite högre nivåer av välbefinnande men trenden är fallande. Flickorna mår dock sämre än pojkarna. Kommunens elever är också smalare och röker mindre än skånesnittet. Vellingeeleverna avviker dock på fel håll när det gäller bruket av alkohol. Det dricks mer, både totalt och intensivdrickande, än vad eleverna i övriga Skåne gör. Även om ungdomarna själva intager spriten har föräldragenerationen mycket att fundera på både när det gäller sina egna vanor samt hur mycket alkohol de bjuder sina ungdomar. Undersökningen visar att föräldrarna i Vellinge köper ut mer till sina barn än vad som sker i övriga kommuner. I undersökningen bekräftas också att visa stereotyper har grund i verkligheten. Pojkarna spelar nämligen mer dataspel än flickorna medan flickorna istället använder sina mobiltelefoner i större utsträckning än pojkarna. Mer allvarligt är att 50 % av ungdomarna i kommunen inte äter frukost varje dag samt att ungdomarna har låg tillit till andra människor. Ungdomarna upplever också att trygghet sjunker överallt utom i hemmet, vilket är paradoxalt då tillgänglig statistik och historisk erfarenhet visar på motsatsen borde vara utfallet. Slutligen visade undersökningen att eleverna upplever att det stora flertalet lärare har svårt att skapa arbetsro i klassrummen samt att klara övriga delar i sitt uppdrag. Sammanfattningsvis kan sägas att denna dragning ställde fler frågor än den gav svar men att den var mycket värdefull.

Nästa ärende av intresse vid dagens sammanträde var lokalresursplanen för omsorgsnämnden för år 2018. Lokalresursplanen är en beskrivning av de framtida behov som omsorgsnämnden har av verksamhetslokaler. Den typ av verksamhetslokaler det rör sig om är vård- och omsorgsboenden, LSS-bostäder, HVB-platser och jourbostäder. Prognosen över behovet av verksamhetslokaler görs basis på de demografiska prognoser som tas fram inför varje års budgetprocess. Demografiska prognoser är behäftade med osäkerheter då individers beteende aldrig går att förutsäga till 100 %. Dock är prognoserna för de äldre medborgarna i kommunen mer säkra än prognoserna är hur många barn som ska födas. Det prognoserna visar är att antalet äldre kommer att växa kraftigt under den kommande 15-årsperioden. Ökningen av gruppen 85+, den ålderskategori som främst nyttjar vård- och omsorgsboendena, är från 811 personer år 2016 till 1951 personer år 2031. Nu kommer inte alla dessa individer att efterfråga ett vård- och omsorgsboende utan i dagsläget ligger omsorgsfrekvensen på 30 %, fallit något från 33 % tidigare år. Den främsta anledningen till att inte alla individer åldersgruppen 85+ inte behöver vård- och omsorgsboende är att de är friskare än de krav som ställs för att vara berättigad till vård- och omsorgsboende. Denna friskhet stiger sakteliga högre i åldrarna men det kommer ändå en dag då alla kommer i behov av denna vård. Ökad friskhet ger således bara en respit i tid, problemet försvinner inte. Tjänstemännens prognos baserat på en omsorgsfrekvens på 28 % ger att det behövs 546 vård- och omsorgsplatser år 2031. I dagsläget ger prognoserna att det kommer att finnas 274 platser tillgängliga, baserat på befintliga platser och vad som planeras att byggas. Det ger ett underskott på 272 platser. Det tar 11 år från förslag på nytt vård- och omsorgsboende på 24 nya platser till dess att det står färdigt, i denna kommunen. Det brådskar med andra ord på att ta fram nya platser. Majoriteten försöker vifta bort problemet och hoppas på att en sjunkande omsorgsfrekvens tar bort problemet. Liberalerna la därför en protokollsanteckning som uppmanar den styrande majoriteten att agera i frågan.

Det sista ärendet av intresse på denna nämnden var kvartalsuppföljningen per 31 mars 2017 samt förslag på effektiviseringsåtgärder. Själva kvartalsuppföljningen i sig var inga större konstigheter utan helt i sin ordning då nämnden prognostiseras göra ett överskott på 2,1 miljoner kronor. Däremot var förslaget till effektiviseringsåtgärd inte en effektiviseringsåtgärd. Förslaget innebär i korthet att eftersom kommunens medborgare har större möjligheter att betala de avgifter som finns än vad som troddes i budgetarbetet justeras intäktsramen efter det. Den justerade intäktsramen ger i sin tur att den delen av kostnaderna för vård- och omsorgen som betalas av skatteintäkterna minskar. Förslaget innebär ingen förändring vad det gäller mängden vård som fås för de resurser som medborgarna lägger på den, antingen via skatten eller avgifterna. En effektivisering innebär antingen att mer vård fås för samma mängd insats eller att mindre mängd insats krävs för samma mängd vård. Alltså är majoritetsförslaget ingen effektivisering. Liberalerna la därför ett motförslag vilket innebär att maxtaxan höjs till det lagstadgade taket. Detta för att Liberalerna anser var och ska bidra efter förmåga och hindras från att göra det. Sedan ger också förslaget en reell intäktsförstärkning istället för ett passivt flyttande budgetposter. Förslaget röstades dock ned, vilket Liberalerna reserverade sig emot. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar